Nä, det är såhär vårt kråkslott ser ut! Fast nu på våren är det riktigt fint att bo på landet. i ett gammalt hus. Det är en annan sak i februari...
Nå, taket är ialla fall tätt, vatten och avlopp finns och bland allt gammalt jox och halvfärdiga projekt så går det faktiskt att leva ganska hyfsat! Det är bara att acceptera att vi inte är sådana där duktiga människor som får allt klart och fint och ständigt har städat och bullar i frysen. Jag kan lugnt säga att hos oss har dammråttorna en fristad...

Men hjärtevärme finns, inte minst hos våra djur = fyrbenta familjemedlemmar. Här är vår älskade, underbare, vänlige och gostörstande rufsråtta, den strävhårige taxen Loke. Jo, han är strävhårig fast han är så rufsig. Här sitter har han och jag ( hans Mams) och har en gosestund.

Och han pussas mer än gärna! Varma goa pussar.

Han har många namn: Loketoke, valpen, gosnos, mamsens bebis, rufsråtta, Loke 110%, Mufti, mumsenlufs- det är bara några av dem. En oändligt älskad och vänlig vovve!

För några kvällar sedan var jag på scrapträff. G var hemma med en ordentlig förkylning och skulle vila sig... han vaknade inte förrän jag kom hem. När vi gick upp för att titta till ungarna mötte oss denna gulliga syn!

Inte väcker man dem för tandborstning och byte till pyjamas!
Tänk att de kan vara så söta och lugna och, inte minst, somna i samma säng hur syskongosigt som helst! Så snälla mot varandra är de inte alltid om dagarna...
Här nedan en liten gäst som ville in i vårt badrum! G fann den framför badrumsdörren. Den hade hoppat upp genom vår öppna trossbotten i kontoret( ett lååååångsamt framskridande golv-bytesprojekt). Den lät sig snällt fångas av undertecknad och kom att utgöra dagens sensation. Jag släppte ut den på ängen nära ett dike. Hoppas att den klarar sig fint! Visst är den söt!


Tack för mig. Jag tänker så småningom fota några alster som jag gjort på senaste tiden, men det får bli när tid och ork medger.